Unga vill ha inflytande!

I Nacka Värmdö Posten (9/2) skrevs det om ungas engagemang i Värmdö kommun. Ofta vet inte unga hur, vart eller till vem de ska vända sig för att involvera sig och framföra åsikter. MUF Nacka tycker att skolor oftare borde släppa in parti- och kommunföreträdare.

Utmaningen som de politiska förbunden i Nacka står inför verkar även gälla på Värmdö. Av de få skolor som tillåter besök av företrädare, har många en maxgräns mellan en till två skolkampanjer per termin, och ibland kanske en debatt eller frågestund. 

Man behöver fler chanser att ifrågasätta, lära och engagera sig politiskt. Ofta verkar skolledningar tro att elever som vill ha inflytande enkelt hör av sig till ett ungdomsförbund eller kommunhuset. 

Det är bra om partier kan uppmuntra en till att lära sig mer om vad kommunen och dess partier arbetar med. På så sätt engagerar sig fler och tar ställning i beslut och förslag. Intresse väcks när något fångar ens uppmärksamhet. Det tycks ovanligt i kommunpolitiska sammanhang att unga tar det första initiativet att söka upp info. 

Skolor vill inte ge intryck av att favorisera vissa partier som kanske skulle synas mer än andra om fler besök tilläts. Det svaret framförs ibland av skolledningar på frågan om varför inte politiken oftare når elever. Självklart ska skolan som lärosäte också vara fri från politiska och religiösa influenser. Det är däremot viktigt att ge elever möjlighet att diskutera, reflektera, få insyn och bilda sig en uppfattning om de i kommunen folkvaldas arbete. 

Hittills har ungas engagemang i politiken och kommunen varit mycket beroende av om skolor tillåtit företrädare. Skolor kan hjälpa till att bredda vägen för kommunens unga så att fler själva tar första initiativet att engagera sig.

Erik Elkan

MUF Nacka på distriksstämman

Under helgen hade MUF Stockholm distriktsstämma. Distriktsstämman ger alla medlemmar i MUF Stockholm möjlighet att väcka politiska förslag som MUF Stockholm ska driva och besluta om vem som ska leda distriktet.

Bland förslagen till stämman, fanns tre motioner skrivna av styrelseledamöter i MUF Nacka. Oliver Rykatkin och Sebastian Ridderskans hade skrivit en motion om reformering av Copyswedes avgiftssystem. Fredrik Hultman själv skrivit en motion om rätt till positiv faderskapstalan antogs i sin helhet. Han hade också skrivit en längre motion tillsammans med Karl-Gustel Wärnberg, ordförande i MUF Kungsholmen. Den motionen handlade bland annat om införande av sjukförsäkringspeng, litterär kanon och legalisering av hemundervisning.

Oliver i talarstolen

MUF Nackas tidigare ordförande och vice ordförande för MSU Stockholm hade dessutom skrivit inte mindre än sju motioner med olika förslag för en bättre skola, varav de flesta inte hann behandlas utan kommer att bordläggas till nästa års stämma. Sammantaget hade MUF Nacka bidragit med 9 av 34 motioner. Även i debatter om övriga motioner var MUF Nacka välrepresenterat.

Under stämman valdes Oliver Rykatkin, styrelseledamot i MUF Nacka, in som ledamot i MSU Stockholms kommitté. Därtill valdes tidigare ordföranden för MUF Nacka, Sofia Fölster, om som förste vice ordförande för MUF Stockholm. MUF Nackas nuvarande ordförande, Filip Wilander, tilldelades dessutom pris som årets föreningsordförande.

Filips diplom

Sista Futurum-helgen för Filip & Fredrik

Filip talar inför övriga deltagare på Futurum som en del av en retorikövning

Under helgen deltog Filip och Fredrik i MUF Stockholms spetsutbildning Futurum för sista gången. Sista delen av utbildningen hölls i riksdagen, vägg i vägg med Moderaternas pressavdelning.

Temat för sista helgen var kommunikation. Förste talaren var Fredrik Söderquist, retorikkonsult och lektor på Södertörns högskola. Med föredrag och workshops drillade han samtliga deltagare i att tala bättre och tydligare.

Helgens andre talare var Andreas Krohn, som har en gedigen erfarenhet inom Moderaterna som bland annat pressekreterare till f.d. partiordföranden Bo Lundgren och som i dag jobbar på PR-byrån Rud Pedersen. Andreas talade om hur man hanterar krissituationer på bästa sätt, och hur man bäst ska hantera kontakten med media.

Siste talare för helgen var Anna Charlotta Johansson, tidigare pressekreterare till bland andra Carl Bildt och Anders Borg. Anna talade om hur det är att jobba som pressekreterare och hur man ska nå ut med sin politik.

Även om sista utbildningshelgen är över, är inte hela spetsutbildningen slut. En del av utbildningen är mentorskapsprogrammet, som pågår till och med mars. Både Filip och Fredrik har genom det fått varsin mentor som de regelbundet träffar och bollar tankar och idéer med. Hela utbildningen avslutas med en examinationsresa, som äger rum i mars.

Kort motionsskrivarguide

I februari hålls MUF Stockholms årliga distriktsstämma. Utöver personval, kommer politiska frågor att tas upp genom så kallade motioner. Motioner är politiska förslag, som syftar till att MUF Stockholm ska ta ställning i en viss fråga. Det kan handla om att vara för lägre skatter, tidigare betyg, upprustning av försvaret, byggande av tunnelbana till Nacka eller nästan precis vad som helst.

Det kan dock vara svårt att skriva en motion. En motion är inte som en uppsats, där syftet är att studera någonting för att sedan dra en slutsats om det. Det är inte heller som en insändare en eller en debattartikel, där syftet är att argumentera för någonting. En bra motion är både och, men samtidigt ingetdera.

Det som är typiskt för en motion är att den inleds med en brödtext, och avslutas med några konkreta förslag i form av att-satser. Motionen är skriven på korrekt svenska, men är samtidigt inte lika formell som en statlig utredning eller ett brev till kungen.

Nedan följer vad jag anser är viktigt att tänka på när man skriver en motion. Jag har själv erfarenhet av att driva en rätt så omfattande motion från MUF Stockholms stämma ändå till att få den bifallen på MUF:s Arbetsstämma. Dessa råd är dock enbart råd, och de är mina egna åsikter. De är på inget sätt regler som måste följas till punkt och pricka, och det är möjligt att andra stämmorävar inte håller med mig om allt. Denna guide är inte heller så lång som den skulle kunna vara, utan jag har försökt att fokusera på det som jag tycker är viktigast att tänka på.

Första steget: Val av ämne

Ämnet för motionen är självfallet valfritt, men det finns en del man bör tänka på när man skriver en motion om någonting.

Det första är vad MUF och Moderaterna redan tycker. Ofta dyker det upp förslag på något som förbundet redan tagit ställning för på en tidigare stämma. Det är inget fel i sig med det, men om det redan tagits upp kanske det är värt att lägga ner tid och energi på någon annan fråga.

Om det du vill skriva om röstats igenom på en stämma, men ändå inte genomförts, kanske det innebär att du bör ta en annorlunda infallsvinkel till problemet. MUF vill exempelvis avskaffa myndigheten Folkhälsoinstitutet. Detta för att det anses vara en myndighet som enbart ägnar sig åt statligt förmynderi som inte resulterar i annat än onödiga rekommendationer och det finns annat som skattepengar borde användas till. Det därför inte jätteangeläget att skriva en motion om Folkhälsoinstitutets avskaffande.

I stället kan man fundera över andra problem kring myndigheter. Exempelvis finns det andra myndigheter som utför onödiga arbetsuppgifter. Kanske upptäcker man då att det finns en myndighet som heter Tillväxtverket, vars uppgifter är rätt märkliga. Kan en myndighet verkligen skapa tillväxt? Och en del av Tillväxverket är Nämnden för hemslöjdsfrågor. Kanske borde man motionera om att avskaffa den i stället? Eller kanske tycker man att Sverige ska införa en kommission, inspirerad av Texas Sunset Advisory Commission, som regelbundet effektivitetsprövar myndigheter på parlamentarisk nivå. Kanske skulle en sådan kommission bidra till att avskaffa Folkhälsoinstitutet? Genom att fundera över sådana frågor och göra en gedigen research så kan man ofta hitta nya lösningar.

Det viktigaste i slutändan är dock att du föreslår någonting konkret. Hur nyskapande och annorlunda det sedan är, får du själv bestämma.

Andra steget: Språket

Det finns en del att tänka på angående språk. Det viktigaste är att språket är korrekt. Egentligen går det att skriva spaltmeter om språket, men i slutändan är det bara några enkla regler man bör tänka på när man skriver:

Skriv tydligt och enkelt!

I talspråket används ord som exempelvis ”så” och ”liksom” väldigt ofta. Sådana ord fyller ofta ingen funktion, utan är så kallade utfyllnadsord. De fyller därför ingen direkt funktion i text. Andra exempel är metaforer och liknelser som kanske fungerar bra från talarstolen, men som inte passar sig i själva motionen.

Skriv kort!

Om du kan ta bort ett ord, ta alltid bort det. Ord i texten som man kan ta bort utan att det gör någon skillnad är onödiga. Det finns ändå inget krav på att en motion ska vara lång. Ett vanligt misstag många gör är att använda ordet ”mer” för ofta. I stället för att skriva exempelvis ”humanare” skriver man ”mer humant”. Oftast behöver man inte sätta ut mer, ut kan böja adjektivet i stället. Om du kan skriva ett kortare ord i stället för ett långt ord, skriv ett kortare ord. Till exempel behöver du inte skriva ”skall”, då ”ska” går lika bra.

Använd inte för avancerade ord!

Ett misstag man ofta ser att motionärer använder ord som är onödigt avancerade eller gammaldags. Det kan handla om ord som ”ehuru”, ”enär”, ”basal” och ”vederbörande”. Sådana ord gör texten svårare att förstå, vilket är tvärtom vad du vill åstadkomma. Du vill ju såklart att alla på stämman förstår hur fantastisk din motion är, och att de röstar för den. Att använda avancerade ord kan också slå slint om man själv inte förstår dem till fullo.

Sätt ut underrubriker!

Underrubriker gör det enklare att orientera sig i motionen för läsaren. Dessutom blir det enklare för läsaren att följa ditt resonemang i texten. Underrubriker ska förklara vad som står i varje sektion. Det är därför bättre att sätta ut underrubriken ”Solnedgångsklausuler förenklar för företag” än ”Solnedgångsklausuler”. Om motionen är kort (under en sida) behövs inte underrubriker.

Styckeindela med en rads mellanrum!

När motionen förs in i stämmohandlingarna kan det hända att formateringen ändras. Då kan det hända att indrag försvinner. Därför är det bäst att ha en rads mellanrum mellan varje stycke, så att styckesindelningen inte försvinner. De flesta motioner brukar också ha sådan styckeindelning.

Tänk på meningsbyggnaden!

Det är viktigt att se vara noggrann hur långa meningarna är. Om meningarna blir för långa blir de svårare att läsa. Det finns ingen exakt gräns för hur långa meningar får vara. En lämplig längd kan vara 30 ord, och om de är längre än så bör de kortas ner. Denna regel behöver inte följas slaviskt. Om en mening är 31 ord, är det inte hela världen. Däremot är det viktigt att de flesta meningarna inte är mycket längre än så. Helst ska texten bestå av både korta och långa meningar. 

Kontrollera att du skrivit rätt! 

För språkråd kan du använda dig av följande webbplatser:

TT:s rekommendationer om sär- och ihopskrivning

Språkrådets sida för språkhjälp (via webben, mejl eller telefon)

Svenska Akademiens ordlista på nätet

Tredje steget: Konsten att skriva att-satser

Att-satser är dina förslag som avslutar motionen. Det är oerhört viktigt att de är välformulerade, för annars kommer dina förslag inte att kunna röstas igenom. Dessutom finns det vissa att-satser du bör ha för att din motion ska kunna nå så långt som möjligt. Precis före att-satserna i motionen bör du skriva något i stil med ”Med anledning av ovanstående yrkar jag på” eller ”Med hänvisning till ovanstående yrkar jag”. Denna mening kan gärna skrivas i fet stil.

När du sedan skriver själva att-satserna finns det fler saker att tänka på. Först och främst ska att-satserna innehålla ”MUF Stockholm”. Det enda MUF Stockholms stämma kan besluta är ju trots allt vad MUF Stockholm ska verka för.

Att-satserna måste vara tydliga

Det kan låta självklart, men ofta är att-satser otydligt formulerade. Ett exempel på en otydlig att-sats:

”att MUF Stockholm verkar för att en lag om cykelhjälm införs”.

Från att-satsens formulering förstår vi att motionären vill att MUF Stockholm verkar för införandet av en lag som tvingar alla cyklister att bära hjälm när de cyklar. Som att-satsen är formulerad framgår dock inte att cykelhjälm ska bäras av cyklister. Vill motionären då att det ska vara lag på att bära cykelhjälm, även om man inte cyklar? Och vad säger att en ”lag om cykelhjälm” innebär tvång på att bära hjälm? Den lagen kanske bara bestämmer hur hjälmen ska vara utformad?

Antagligen skulle en brödtext följa med att-satsen om den lades fram på riktigt. Men om att-satsen är för vag, kommer den inte att kunna antas, eftersom brödtexten inte ska röstas igenom, enbart att-satsen (se nedan). Dessutom kan en tvetydig att-sats inte antas. Det exemplet jag använde ovan skulle hellre formuleras såhär:

”att MUF Stockholm verkar för införandet av en lag som kräver att alla måste använda hjälm när de cyklar”

Att-satserna måste kunna stå för sig själva

Brödtexten finns till för att förklara att-satserna, men det som röstas igenom i slutet är enbart att-satserna. Därför måste att-satserna kunna stå för sig själva. Detta innebär att de inte kan innehålla några referenser till texten. Att-satser av typen ”att MUF Stockholm verkar för vad som anförts ovan” kan därför inte antas. Helst ska att-satserna inte heller referera till varandra.

 Hellre fler än färre att-satser

Det är alltid bättre att dela upp dina förslag på olika att-satser än att försöka klämma in allt under en att-sats. Om den enda att-satsen röstas ner, faller hela din motion. Enligt stämmans regler får du på stämman föreslå ändringar till dina att-satser eller föreslå nya att-satser. Du får dock inte ändra alla dina att-satser. Detta beror på att motioner inte ska kunna kapas. Om en motion handlar om tidigare betyg i skolan, ska den inte kunna ändras helt och hållet på stämman till att plötsligt handla om exempelvis sexköpslagen. Om du bara har en att-sats, får du därför inte ändra den senare, och om ingen av dina att-satser röstas igenom, kan inte heller en tilläggs-att-sats röstas igenom.

Vissa att-satser är viktiga att ta med

Det två typer av att-satser som borde tas med. Dels är det viktigt att ha med att-satser om att motionen ska skickas vidare till andra stämmor om den antas. Det innebär att om den röstas igenom kan den tas upp på MUF:s nationella stämma, eller på Moderaterna i Stockholm Stads eller Moderaterna i Stockholms läns stämmor. På så sätt kan motionen få ännu större genomslag och påverka hela förbundet nationellt eller påverka partiet lokalt. Det är rätt coolt att få hela MUF att ta ställning för något eller Moderaterna i Stockholms län att driva ens hjärtefråga. 

Dessa speciella att-satser bör formuleras som följande på MUF Stockholms distriktsstämma 2014:

”att motionen vidaresänds till Moderaterna i Stockholms stads och län förbundsstämmor”

”att motionen vidaresänds till MUF:s Förbundsstämma 2014”

Slutligen kan du alltid lägga till att-satsen ”att stämman tar motionen som sin egen”. Om en sådan att-sats röstas igenom, bifalls alla dina-satser och även själva brödtexten. Det händer dock inte särskilt ofta att sådana att-satser går igenom.

Några småsaker att tänka på

Mycket i en motion beror på din egen ambitionsnivå. Hur utförligt du redovisar dina källor och om du använder fotnoter eller inte bestämmer du själv. Det är dock brukligt att ha en källförteckning i slutet av motionen (före att-satserna). För att få en klar uppfattning om hur motioner ska skrivas, kan det också vara bra att leta reda på äldre stämmohandlingar och titta på motioner från tidigare år. Sådana kan hittas i Stockholmsmappen på BBS:en om du går tillbaka ett år, från MUF:s nationella stämma i MUF-mappen eller så kan du få exempel genom att mejla undertecknad. Tryckta exemplar av tidigare års stämmohandlingar finns också på MUF Stockholms lokal.

Slutfasen

När du har skrivit färdigt motionen, är det bäst att du låter någon läsa igenom den innan du skickar in den. Låt gärna någon med erfarenhet från tidigare stämmor läsa den, så att du kan vara säker på att det inte blivit något fel med att-satserna. Kom bara ihåg att inte fråga först en halvtimme innan motionen ska skickas in.

Lycka till!              

Fredrik Hultman

MUF Nacka goes Rhetoric Boot Camp!

Olivers och Fredriks namnskyltar på Rhetoric Boot Camp med föreningstillhörighet

Under helgen var styrelseledamot Oliver Rykatkin och vice ordförande Fredrik Hultman på MUF Stockholms retorikutbildning. Utbildningen gavs som en förberedelse inför valåret så att distriktet ska ha många skickliga debattörer redo att ta skoldebatter och presentationer.

Under utbildningen fick deltagarna bland annat testa på att debattera olika ämnen utifrån olika ståndpunkter. Dessutom kom KDU:s förre ordförande Aron Modig för att ge råd och tips om hur man ska hantera debatter. Dessutom var MUF Stockholms förste vice ordförande tillika MUF Nackas förre ordförande, Sofia Fölster, där för att coacha deltagarna i att göra klasspresentationer.

Efter utbildningen är Oliver och Fredrik redo att ge sig ut och ta debatten, och fortsatt taggade inför valåret!

Hur röstar väljare?

Jag såg nyligen en dokumentär på UR play med Henrik Oscarsson och Sören Holmberg från Göteborgs universitet som framförde en studie de har hållit på med. Den kartlägger befolkningens väljarbeteenden så långt tillbaka som 1956 fram till 2010. 

Studien omfattar (bland annat) nästan 75 000 intervjuer vilka har legat till grund för olika slutsatser och använts för att uppmärksamma skillnader mellan då och nu. Ett särdrag i deras gedigna arbete är förstås att de har lyckats få med alla sjutton riksdagsval under den här perioden.

En intressant iakttagelse är att över 50 procent av folket kände sig identifierade med ett politiskt parti när mätningen började. Oscarsson och Holmberg har kunnat fastställa att den andelen har sjunkit hela vägen ned till runt 17 procent. Vad det beror på är förstås det intressanta och det som vi kan dra lärdom av. Deras slutsats, vilken egentligen inte är så förvånande, är att partierna har närmat sig varandra ideologiskt. Med detta klarlagt så är det upp till oss som figurerar inom politiken att synliggöra inte bara oppositionens skillnader gentemot oss, utan också hur olika ståndpunkter har bäring rent ideologiskt. Som hjälp på traven kan vi lära av våra systerpartier i till exempel Norge och Danmark, där respektives andel inte har tappat under 2000-talet.

Vad som följer av att färre känner partiidentifikation i tillräckligt hög utsträckning är att fler röstar olika val för val, alltså blir det mer rörlighet. Utgår man från studien har väljarnas rörlighet nästan fyrdubblats sedan mitten på 1950-talet. Vi som sysslar med politik kan därför befara att valet 2014 innebär ett liknande mönster. Något signifikant som dock ska tilläggas är att när väljare byter parti blir det i regel till något annat som tillhör samma block. Det i sig betyder att höger-vänsterskalan, som kännetecknar ideologier, inte är helt urholkad - men vi måste överväga olika sätt att stärka den.

En till typ av beteende som vi har ganska bra kännedom om men som behöver motarbetas, är så kallad taktikröstning. I korthet handlar det om att man inte självfallet röstar efter egen önskan, utan på ett parti som ser ut att sjunga på den sista refrängen (åka ur riksdagen). Till exempel hade Kristdemokraterna och Centerpartiet stor hjälp av stödrösterna i förra valet. Vi i Alliansen behöver motarbeta det här genom att jobba för större förtroende från fler potentiella väljare. I dag ligger nämligen taktikröstningen omkring 16 procent medan den för 30-40 år sedan låg på bara 5 procent. Jag betvivlar dock att prognosen inte skulle kunna vända, mot bakgrund av hur många muffare det är som kämpar med allt från dörrknackningar och skolkampanjer, till personliga samtal på festivaler och utanför köpcentrum.

Vid sidan om förtroendet och partiidentifikationen är det sakfrågorna som alltid har spelar en stor roll. En konklusion av den ökade rörligheten beskriven ovan, är att den är starkt beroende av vilket parti som äger vilka sakfrågor. Det är ingen nyhet och därför kan vi också vänta oss det 2014. Alliansen måste fortsätta i samma goda anda att markera vilka som äger sakfrågor som ekonomi, sysselsättning och utbildning. Om vi fortsätter att aktivt arbeta med det som vi är bäst på, kan vi vänta oss en mindre rörlighet bland väljare likväl som taktikröstare.

Socialdemokraterna har i årtionden suttit vid makten och haft störst sakfrågeägarskap. Det är emellertid 2000-talet och Alliansen har en stor chans att i kommande val behålla ägarskapet i både regeringsfrågan och dess sakfrågor. Anledningen till sossarnas långvariga dominans i regeringsställning berodde just på att de ägde dessa frågor. När vi tog makten på 1970- och 1990-talet lyckades vi inte behålla tillräckligt förtroende, däremot 2006 och 2010. Alliansen är det enda regeringsdugliga alternativet - inte bara för att det knappt ett år kvar till valet inte finns något annat - utan för att vi har den bästa politiken.

Källor:
Oscarsson, Henrik & Holmberg, Sören (2013). Nya svenska väljare. Stockholm: Norstedts Juridik
http://www.bokus.com/bok/9789139112860/nya-svenska-valjare/
Senaste rapporten, om 2010 års riksdagsval: Statistiska centralbyrån (2013). Allt mer lättrörliga väljare - Vad är nytt och vad är gammalt?
http://www.scb.se/statistik/_publikationer/ME0106_2010A01_BR_ME09BR1302.pdf

Erik Elkan

Lag om självmordssajter

Ett av sätten att försöka förhindra personer som befinner sig i riskzonen för självmord, är genom att minska tillgången till information om dödliga recept, medel och metoder. Jag saknar en samhällsdebatt om självmordsguiders legitimitet på internet.

Jag såg nyligen ett avsnitt om självmord av Uppdrag Granskning i SVT från den 10 september 2008 (finns på Youtube). Tanken hade inte slagit mig tidigare, att det kunde finnas så många hemsidor med forum, trådar och inlägg för hur man kan ta livet av sig. Jag kom i kontakt med reportaget på filosofilektionen i torsdags där jag såg ett utdrag från programmet, för att hemma självmant se hela eftersom det var och är ett viktigt ämne att ta upp. Här nedan presenterar jag min uppfattning om frågan, med utgångspunkt från reportaget, psykologi och läsning på internet.

Åsikterna om självmordssajternas vara eller icke vara är mer skilda än man kanske anar. Min förenklade beskrivning utgår från att det finns minst två åsiktsgrupper. De är inte lika varandra fastän båda utgår från rättigheter:

Grupp (A) som vill förbjuda sajterna av medmänskliga och välgörande skäl.

Grupp (B) som tycker att vissa grundläggande fri- och rättigheter antingen av princip eller i specifikt den här frågan, står över statliga intrång som censurering och förbud innebär.

Jag börjar med grupp (A), som för övrigt jag håller med om, eftersom den sätter riskerna med dessa hemsidor i första rummet. För folk som håller med gruppen är det oacceptabelt att det tillåts sajter med en typ av affärsidé som går ut på att gravt psykiskt instabila, traumatiserade, självföraktande och på andra sätt utsatta personer, enkelt ska kunna söka sig till mängder av recept, tips och uppmuntran om att sluta leva. Hemsidorna har omfattande antal av trådar i sina forum med inlägg som redogör för sådant som olika metoders dödlighet i procent, hur man ska göra för att få det att se ut som en olycka, hur man blandar cocktaildrinkar ihop med mediciner som man får webblänkar till för att köpa av, och så vidare...

Jan Beskow, professor emeritus i psykiatri vid Göteborgs universitet, före detta läkare samt ledande auktoritet inom suicidforskning, ser bekymrat på utvecklingen av självmordssajterna. I Uppdrag Granskning berättar han dels om det faktum att man inom en halv minut kan få fram stenciler på tiotals sidor med självmordsmetoder, dels att den suicidala processen riskerar att gå fortare. Processen handlar om perioden från det att man först får tanken på att kanske ta livet av sig, tills man gör något. Dessa processer har i många personers fall tagit år, av olika anledningar, innan beslutet är bestämt. Men med möjligheten att kunna prata med andra om hur man tar livet av sig, så blir processen avsevärt kortare för en del. Det kan ta någon vecka, några dagar eller timmar för vissa att göra något efter det att man hittat en självmordsguide, när man tidigare kan ha velat mellan känslor och beslut i flera år, framgår det av Beskow.

När det å andra sidan gäller min uppfattning av grupp (B), är det oundvikligt att nämna yttrandefrihet. Den yngsta av Sveriges grundlagar, från 1992. Det viktiga att ha koll på i det här sammanhanget vad gäller lagen, är att den handlar om förhållandet mellan staten och individen.

Grupp (B) anser alltså att yttrandefriheten ska förbli överordnad censurering och förbud av den här kategorin hemsidor, i juridisk mening. Utifrån den ståndpunkten argumenterar till exempel Pär Ström, ledamot av regeringens IT-råd och integritetsombudsman på tankesmedjan Den Nya Välfärden. Han markerar betydelsen av att värna kunskapens skuldlöshet kan man säga. Det vill säga att kunskap inte gör skada, därför ska den inte begränsas i det här fallet.

Jag tycker dock att det är ett problematiskt synsätt eftersom handlingar följer av kunskap. Av det skälet borde viss kunskap, i denna diskussion metoder och recept för självmord, vara förbjuden från åtkomst för allmänheten och i stället bara finnas att tillgå för vissa yrkesgrupper som arbetar med något som berör självmord. Det ska inte finnas organiserat på internet, det ska inte riktas något av den här sortens hemskheter till personer som absolut inte borde involveras.

Den som är kritisk till mitt ställningstagande kanske väljer att argumentera i stil med att "Då kan vi lika gärna förbjuda droghemsidor och vapensajter för jägare också". Det kan stämma att droghemsidor bidrar till att folk följer rekommendationer som står där och sedan dör i överdos. Likväl att de som inte jagar går in på vapensajter för jägare för att få information om var det tillhandahålls vapen. Skillnaden som jag tycker väger tyngre och gör jämförelsen vag, är att hemsidor för självmord i direkt mening handlar om hur man dör. De är inte uppbyggda för att varken ge tips om vårdinrättningar, psykiatriker eller hur du får en skön drogkick eller förbereder jaktsäsongen.

Det finns alltså minst två sidor som jag ser det i frågan om självmordshemsidor. Det viktiga för mig är att det här lyfts upp till debatt i större omfattning än mellan psykiatriker och de som håller yttrandefrihetens fackla allra högst. Precis som i trafiken, där det dog omkring 300 personer enligt Trafikverket, (finns ett mörkertal), finns det ett skyddsnät som samhället invånare tillsammans har satt upp i syfte att minska antalet dödsfall. Alla vägskyltar, trafiklysen, övergångsställen, vägfiler och körregler är alla enskilda delar i vad som skapar ett skyddsnät, det vill säga en helhet. Självmordssajter kan ses som en sådan del, men som inte har reglerats eller förbjudits. Den delen tycker jag behövs i helheten där andra delar i dag ingår (bättre eller sämre fungerande), till exempel kliniker, sjukhus, yrkespersonal och socialtjänsten. Delen skulle fylla en funktion i det här skyddsnätet, så att det blir mer robust och förhoppningsvis minskar den årliga siffran på över 1100 självmord (förra året begicks 1500) enligt Socialstyrelsen.

Att det här ger effekt har jag hittat mer av indikationer på än bevis, från till exempel Beskows forskning och Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa vid Karolinska Institutet. Det är också så att även om en andel personer är fast beslutna vid att ta livet av sig, men saknar fakta som dagens hemsidor förser, så blir det svårare att slutföra sitt liv. Begränsning och åtgärder som försvårar, kan dra ut på den suicidala processen hos dessa som är beslutna och söker tips på nätet. Några kanske hinner ändra beslut som följd av insatta åtgärder på internet. Det vore dessutom olämpligt, står jag för att hävda, om en kritiker till grupp (A) skulle använda något slags av "tvivelmåttstock" om en person som velat i år mellan att leva eller dö, och tar livet av sig veckan efter att den har hittat en hemsida. Att använda måttstocken som hjälp i sin argumentation för att diskutera osäkerheten, tvivlet, kring om denna person hade avstått fån att ta livet av sig om hemsidan inte fanns, är mycket lågt. Det här tvivlet förekommer tyvärr på nätet av en del pseudonymer.

Vill ni läsa mer om hur en lag mot självmordstips skulle kunna fungera, så kan jag tipsa om lagstiftningen i Portugal, Frankrike eller Australien.

Erik Elkan