Några tankar om budgeten

Under senaste veckan har det uppstått stora diskussioner kring regeringens budget. För det mesta har det kanske handlat om hur Stefan Löfven och Magdalena Andersson en gång för alla förkastar Mona Sahlins löfte om att aldrig ge SD något inflytande. Det intressanta är kanske varför de väljer att göra så. Det som förmått S att plötsligt skräddarsy förslag för att få SD:s stöd i riksdagen är skattesänkningar, som också föranlett kraftiga reaktioner från V och MP m.fl. Detta inlägg får helt enkelt syfta till att räta ut några frågetecken kring det:

Så vad är det för skattesänkningar det handlar om?

Först och främst accepterar oppositionen en av regeringens skattesänkningar, det vill säga den för pensionärer. Det femte jobbskatteavdraget är de dock delade kring. Men den skattesänkning som föranlett detta oväntade samarbete är dock höjd brytpunkt för statlig inkomstskatt.

Så vad innebär en höjd brytpunkt?

I dag beskattas inkomster under den så kallade brytpunkten med enbart kommunal skatt. Den kommunala skattesatsen varierar, men rör sig inom spannet 28-34 % av inkomsten beroende på kommun. Så fort inkomsten blir högre än brytpunkten beskattas pengarna som man tjänar därefter med statlig inkomstskatt. Hela inkomsten beläggs inte med statlig inkomstskatt, utan bara på de pengar som tjänas över brytpunkten. Den statliga skatten som läggs på är 20 % (förutsatt att man inte också betalar värnskatt). Med den statliga inkomstskatten ökar skattesatsen alltså gradvis.

Förslaget som regeringen lagt i sin budgetproposition, skulle höja brytpunkten från drygt 420 000 kr/år till 435 000 kr/år. Det betyder således att de 15 000 kronorna inte skulle beskattas med statlig inkomstskatt. Alla som tjänar 420 000 kr/år får alltså en skattesänkning. Det skulle dessutom innebära att enbart 26 % av Sveriges inkomsttagare betalar statlig inkomstskatt, jämfört med 29 % i dag. De 3 % som undantas statlig inkomstskatt motsvarar 110 000 personer.

Men bortom det tekniska, vad är alliansens poäng med att höja brytpunkten?

En höjd brytpunkt skulle främst gynna personer med medelinkomster. De som nu ligger inom inkomstsspannet som helt skulle undantas statlig skatt är exempelvis lärare.

I media och på diverse ledarsidor tas dock ofta upp att exempelvis städare inte får någon skattesänkning genom den höjda brytpunkten. Anledningen är dock att eftersom låginkomsttagare inte betalar statlig skatt till att börja med, så påverkas de inte av sänkningen. Däremot så får även de sänkt skatt genom det femte jobbskatteavdraget. Bostadsbidraget höjs också, vilket i högre grad gynnar låginkomsttagare.

Alliansen har, med moderaterna i spetsen, gång på gång prioriterat att låta personer med lägre inkomster behålla mer efter skatt. I ett land där skatteuttaget på en genomsnittlig inkomst är över 50 %, kan det inte vara annat än rimligt att fortsätta sänka skatten, på alla sätt och vis. 

(Siffrorna i artikeln är tagna från budgetpropositionen, sida 212, som kan läsas här)